Självrisktid och karens

När du blir arbetslös eller permitterad för första gången börjar utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning efter en självrisktid. Självrisktidens längd motsvarar sju arbetslösa arbetsdagar. En kalendervecka omfattar 5 arbetsdagar och således tar det över en vecka att uppfylla 7 dagars självrisktid. Självrisktiden ska uppfyllas under åtta på varandra följande kalenderveckor.

Självrisktiden börjar löpa först när ditt arbetssökande är giltigt. Självrisktiden löper inte under periodiseringen av eventuell semesterersättning eller karens.

Exempel:
En anställning som har varat längre än två veckor löper ut den 31 maj. Vid anställningens slut betalas en semesterersättning motsvarande tre veckors lön ut. Semesterersättningen periodiseras för tiden 1.6–20.6. Självrisktiden börjar löpa när periodiseringstiden har upphört, det vill säga från och med den 21 juni. Självrisktiden uppfylls den 1 juli och dagpenning kan betalas ut från och med den 2 juli.

Om du arbetar under självrisktiden räknas dina arbetstimmar inte i självrisktiden. Självrisktiden räknas så att dina arbetstimmar dras av från den fulla arbetstiden. På så sätt beräknas dina arbetslösa timmar som ackumulerar självrisktiden. Självrisktiden uppfylls när dina arbetslösa timmar motsvarar sju fulla arbetslöshetsdagar.

Exempel:
En person arbetar deltid på en arbetsplats där den normala arbetsdagen är 8 timmar. Hen arbetar 50 % av tiden, så att hens arbetstid är fyra timmar om dagen fem dagar i veckan. För varje arbetsdag ackumuleras en halv dags självrisktid. Självrisktiden uppnås efter 14 arbetsdagar.

UF-Centret kan besluta om karenstid under vilken arbetslöshetsdagpenning inte betalas ut. Karens är inte samma sak som självrisktid som nämns ovan.

UF-Centret kan införa en karenstid om du säger upp dig eller om du orsakar att din anställning upphör. Karens kan också fastställas om du vägrar ta emot arbete eller sysselsättningsfrämjande service eller om du inte följer den plan som har avtalats med arbetskraftsmyndigheten. UF-centret undersöker från fall till fall om du kan anses ha haft en giltig orsak att exempelvis säga upp dig. Om uppsägningen beror på klandervärt beteende, bestäms en karens för dig.

Karensens längd varierar beroende på situationen. Om du till exempel inte följer den plan som har utarbetats med arbetskraftsmyndigheten fastställs den lindrigaste karensen och första gången kan du komma undan med endast en anmärkning. Om du säger upp dig eller vägrar ta emot arbete, fastställs alltid en karens om 30 eller 45 dagar, om det inte finns något godtagbart skäl för ditt agerande. Karensens längd beror på längden på den anställning från vilken du har sagt upp dig ifrån eller vägrat.

Läs mer om karens på Jobbmarknaden.

Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service (TE-tjänst) kan arbetslöshetsdagpenning betalas ut också under karenstiden. Med sysselsättningsfrämjande service avses exempelvis arbetskraftsutbildningar och jobbsökarträning som tillhandahålls av arbetskraftsmyndigheten.

Läs mera om sysselsättningsfrämjande service.

Observera att arbetslöshetskassan inte är en arbetskraftsmyndighet. Dagpenning kan inte betalas ut under karenstiden, även om du deltar i tjänster som anordnas av kassan.

Den normala självrisktiden på sju dagar löper inte under karensen, utan räknas från karensens slut. Periodiseringen av semesterersättningen kan dock sammanfalla med karensen.

I vissa fall kan du och din arbetsgivare tillsammans göra ett avtal om att anställningsförhållandet ska upphöra och att arbetsgivaren betalar en separat ersättning till dig. Om utbetalningen av ersättningen inte grundar sig på kollektivavtalet eller lagen har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den period vars lön ersättningen motsvarar. Den avtalade ersättningen periodiseras genom att dividera ersättningssumman med den månadslön som ligger till grund för din dagpenning. Läs mera om dagpenningens belopp.

Med separat ersättning avses inte semesterpenning, semesterersättning eller lön för uppsägningstid utan en separat ersättning som anknyter till avtal med arbetsgivaren. Ersättning kan ha olika benämningar, ibland kallas det för t.ex. stödpaket, engångsersättning, gyllene handslag.

Självrisktid ackumuleras inte under periodiseringen utan självrisktiden tas ut först efter periodiseringen.