Regeringen föreslår en ändring av utkomstskyddet för arbetslösa – lönearbete och företagsverksamhet kunde i fortsättningen kombineras
Regeringen föreslår en ny kombinationsförsäkring inom utkomstskyddet för arbetslösa. Syftet med kombinationsförsäkringen är att förbättra förtjänstskydd för personer som samtidigt eller turvis arbetar som löntagare och företagare eller får inkomster från andra arbetsformer som definieras i propositionen. Riksdagen beslutar om godkännandet av regeringens proposition.
För närvarande ackumuleras arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning antingen genom lönearbete eller företagsverksamhet. Löne- och företagarinkomster kan inte kombineras i arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning eller vid beräkningen av dagpenningens belopp.
I den föreslagna modellen kunde försäkrade löneinkomster och försäkrade företagarinkomster räknas samman i arbetsvillkoret för den kombinationsförsäkrade. Dessutom kunde arbetsstipendier och familjevårdares arvode beaktas. Arbete som utförts mot arbetsersättning kunde beaktas som företagarens försäkringsinkomst
i enlighet med villkoren i propositionen.
Den kombinationsförsäkrades arbetsvillkor skulle uppfyllas när sammanlagt 12 arbetsvillkorsmånader har ackumulerats under en granskningsperiod på 28 månader. Enligt den proposition som var ute på remiss skulle en full arbetsvillkorsmånad tjänas in om de sammanlagda inkomsterna uppgick till minst 930 euro under en månad. Inkomstgränsen skulle justeras på samma sätt som inkomstgränsen för löntagares arbetsvillkor. Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen skulle baseras på de försäkrade inkomster som beaktats i arbetsvillkoret.
Kombinationsförsäkringen skulle dock inte ensam garantera rätt till inkomstrelaterad dagpenning. För att få dagpenning skulle det också krävas att övriga villkor uppfylls. I propositionen föreslås inga ändringar exempelvis i de arbetskraftspolitiska villkoren för utkomstskyddet för arbetslösa.
I propositionen skulle den nuvarande indelningen i löntagar- och företagarkassor slopas
En arbetslöshetskassa kunde i fortsättningen försäkra löntagare, företagare eller kombinationsförsäkrade eller flera av dessa grupper. Kassan skulle besluta om de försäkringsformer som den erbjuder i sina egna stadgar. Det skulle vara frivilligt för arbetslöshetskassan att erbjuda kombinationsförsäkring, och medlemmen skulle också själv behöva ansöka om att bli kombinationsförsäkrad.
Sotekassa bedömer att medlemsavgiften för kombinationsförsäkringen skulle bli betydligt högre än den nuvarande medlemsavgiften i löntagarkassan. Medlemsavgiften för kombinationsförsäkringen skulle ha separata delar som baserar sig på löneinkomst respektive företagarinkomst. Till den del medlemsavgiften baserar sig på löneinkomst skulle den, på samma sätt som idag, finansieras genom arbetslöshetspremier som tas ut av arbetstagare och arbetsgivare. Den del som baserar sig på företagarinkomst skulle däremot finansieras helt med arbetslöshetskassans medlemsavgifter.
Den slutliga medlemsavgiftsnivån beror dock bland annat på lagstiftningens slutliga innehåll, antalet försäkrade och de beslut som fattas av kassan. Medlemsavgiftens storlek kan påverka hur många personer med mångsidiga sysselsättningsformer som upplever kombinationsförsäkringen som attraktiv och beslutar att teckna försäkringen.
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Arbetslöshetskassorna skulle kunna anta kombinationsförsäkrade som medlemmar från och med ikraftträdandet. Eftersom arbetsvillkoret skulle tjänas in under 12 månader, kunde inkomstrelaterad dagpenning som baserar sig på kombinationsförsäkringen beviljas för första gången år 2029.
Sotekassa följer riksdagsbehandlingen av propositionen och informerar sina medlemmar om eventuella ändringar och deras konsekvenser när lagstiftningens innehåll och genomförande preciseras.
Källor
Statsrådet: beslutssida (27.8.2026)(på finska)
